Kurrator, psykolog, rådgivning ... Jag har prövat en del för att komma på fötter, dessvärre utan större förbättring därför gav jag bloggandet en chans.
Att publicera sina tankar på nätet är inte alls jag, jag är mer den nyfikna som läser andras bloggar men jag ska försöka skriva av mig lite ilska, besvikelse och sorg. Allt jag skriver är för min egen skull. Jag är matt, det tar så mkt energi av att gå och känna så här. Jag har gjort det så länge. Min mage klarar inte av mer oro och stress, mitt huvud klarar inte av fler tankar som håller mig vaken om nätterna och mitt inre är sönder slitet i små små bitar. Jag måste ta mig ur detta helvete till liv jag lever för jag har ju en liten tjej att ta hand om och hon är trött på att se en ledsen mamma. Jag ger det ett försök...
Here we go...
/S
Bra där! /Sis
SvaraRadera