Hade sett fram mot dagen & så blir det bara crap. Har jag för höga förväntningar eller försöker jag för lite? Tv natten lång ikväll, finns inget att se men jag försöker tänka på annat än det huvudet är inställt i repris på. Vem ska jag tacka för att jag fått en så snäll tumsetott? Ännu en kväll kvävs jag av ensamhet. Jag är nog den ensammaste människan i världen så det är nog tur jag har N. Jag försöker att hålla fasaden uppe men snart går den i krasch. Så många frågetecken. Hur ska jag ta mig igenom det här? Jag gör tydligen fel i mycket och många missförstånd på vägen blir det. Tyvärr så kan jag inte glädjas åt sånt som jag egentligen tycker är bra. Varför är man aldrig nöjd? Varför ska livet vara så tufft?
/S
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar